Dagarna går så långsamt. Jag är så arg över att jag inte kan åka nånstans en längre tid. På helgerna jobbar jag ju. Och det kan jag ju inte bara skita i för pengar vet ju alla att alla behöver. Men jag skulle gärna vara i stockholm eller så söndag-onsdag men varför går inte det?? Jo för att jag har scouterna. Fyfan vad less jag är på det. Jag har hållt på i 11 år och nu känns det bara som om jag måste vara där och försöka lära ungarna saker jag knappt har en aning om vad det är.

Ingen annan har möjlighet/vill. Det har sina ljusa stunder visst men jag hatar att det förstör för hur jag vill ha det. Jag bestämde mig i våras att nej nu får det vara slut med att vara scoutledare men eftersom alla andra försvann iväg och det verkade som om det inte fanns nå folk kvar kunde jag inte säga nej när Murre tyckte att jag skulle vara kvar. Men avdelningschef var det ingen som sa nåt om?

Nej jag hade ingen bra anledning att sluta, "jag vill inte" är inte en godtagbar anledning.