Nu är världen upp och ner. Carro sitter hemma i myskläder framför tvn en fredagkväll och fäller tårar över Idol. WHATTAFUCK? Jag har haft en otroligt dålig dag på jobbet och allt har varit emot mig. Min lilltå är fortfarande ur funktion men teknikerna jobbar på det. Min förkylning som jag gått och nyst på i ganska många dagar blir allt mer intensiv och jag har fått ett munsår. Jag skulle kunna gnälla på mer men jag orkar inte.

När jag kom hem och tyckte synd om mig visade det sig att brorsan var borta och mamma skulle precis åka och dansa. JAHA nu blir jag ensam också. Allt medan mamma sprang runt som en tonåring och plattade håret och provade kläder satt jag mig på en pall i köket och började äta på det som fanns närmast. Det råkade vara ett chokladhjärta jag hade gjort i tisdags av chokladen som blev över. Utan att tänka på vad jag gjorde så doppade jag den söta chokladen i sockerskålen som stod på bänken. Efter att ha ätit det några gånger så inser jag vad jag gör och stannar upp helt chockad och stirrar förtvivlat på mamma. Lägger ifrån mig kaloribomben och försöker lämna tröstätandet. Mamma skrattar.

Sätter mig framför tvn som ska bli min hjälte denna kväll. Jag är fortfarande bakfull sen gårdagen och min tå gör satans ont. Kollar på bra och dåliga serier, hamnar till slut framför toy story men efter ett tag inser jag att jag sett den filmen för många gånger och den är inte lika underhållande nu som den var när jag var 6 då det var den första film jag såg på bio. (den var från 7 år men min pappa tog med mig att se den iallafall schh). Zappar över till tv4 och såklart är Idol i full gång. Med nåt jävla känslotema och ett tu tre sitter jag och smågrinar över att det är "så fint" eller nåt. Vafan..

nej jag är inte ett känslomässigt vrak, det kanske bara ser ut så idag. Men jag är glad :)