Det är inte rättvist! Jag som har tjatat om extrem värme hela året blir inneliggande framför tvn när det är 28 grader i skuggan! Igår kväll mådde jag faktiskt bra och tänkte gå och lägga mig. Om jag får lite sömn mår jag säkert mykcet bättre sen . Trodde jag. Så fort jag la mig fick jag host attacker, vilket gjorde att jag trodde att jag skulle förblöda i hals och öron. Om jag låg kvar skulle jag tillslut svimmat. Men jag gav upp och gick och tyckte synd om mig själv framför en gammal hitchcock film med mamma. Jag kan inte minnas att jag mått så jävla dåligt nån gång. När filmen var slut satt jag kvar i soffan med tårarna strömmandes nedför kinderna (inte för att den var sorglig på nåt sätt, jag hade ont) och ville inget annat än att nån skulle slå mig i bakhuvudet så att jag somnade.

Mamma gick och lade sig men jag satt kvar. Det började nån dokumentär om hur dåligt det är med skolan i USAs fattigaste områden. Ganska intressant faktiskt. Jag tog typ 6 alvedon och hoppades att jag som vanligt skulle somna av det, eller må på nåt sätt annorlunda. Jag blev tröttare efter ett tag men smärtan i halsen, öronen och i ögonen försvann då fan inte. Vad ska krävas för att få hela kroppen bedövad när man inte ha så mycket starka saker hemma var nu tanken jag ställde mig.?. Äsch jag provar att gå och lägga mig igen. 

HAHA jävla tabbe. Där följde otaliga timmar av hallucinationer blandat med smärta, ett tag kunde jag knappt andas, jag som är en expert på att tänka på saker som jag inte får tänka på, hade några riktigt mysiga timmar med migsjälv och mörkret. Så mycket mer än att det var hemskt minns jag inte men jag var ganska övertygad om att jag skulle dö den natten.  Jag somnade tillslut med en mucoangin (halstablett) i munnen och vaknade troendes att jag var i en sjuksal. Det var underbart minns jag. Men jag kunde inte röra kroppen. Det var inte så underbart. Sen kvicknade jag till och insåg att det var morgon, jag hade nog sovit i max en timme. Men jag var lugn och jag mådde inte lika dåligt längre. Så jag somnade om och sov till 12 då jag tvingade migsjälv att gå upp. Jävligt jobbiga nätter. Detta med att jag är sjuk medför att jag är otrevlig för att jag blir på så dåligt humör. Jag har ingen att prata med eller umgås med. Det enda jag vill är att bli frisk. Kul att mamma sa att sådana här förkylningar kan hålla i sig länge (!)

Nu ska jag äta lite fler piller och sen pröva att sova lite. För jag orkar inte sitta upp..